´

Alla vet ju hur förbannat jävla jobbigt kärlek kan vara, eller hur? Men vad gör man när kärleken alltid fuckar upp sig som det ALLTID gör för mig. Jag vet varken ut eller in, visst det gör jag väldigt sällan men vafan.

Men att aldrig veta vad man ska göra är så himla frustrerande. Jag vet vad jag borde göra jag vet vad jag egentligen ska göra. Men som sagt att aldrig vara helt säker är inte det lättaste.

Jag börjar bli rätt van vid att mitt kärleksliv fuckar upp sig totalt så varför gråta över spilld mjölk? Jo för att den spillda mjölken kanske var värd någonting? Någonting som var så jävla bra. Men när alla andra säger en helt annan sak blir jag ännu mer förvirrad än vad jag redan är. Men nä jag vet inte längre. Jag orkar inte tänka mer. Jag vet vad jag ska göra, det enda rätta. Fuck this shit

I'M OUT.